När jag "checkade in" på Vårdcentralen klockan 13.58 trodde jag att det skulle gå fort, lyssna lite på andetag kan ju inte ta så lång tid? Men shi fick jag! 6 timmar senare gick jag ut i mörkret med något lättare andetag men relativt många frågetecken.. Jag hann iaf läsa en bra bit i Egoboost, jag hann va irriterad på Sundsvalls förlust och jag hann skriva många sms utan några riktiga svar i. Jag hann dessutom få en orolig pojkvän som insåg att jag inte hade hört av mig hur det hade gått när han gått av isen, men jag var ju fortfarande kvar, tur va väl att jag hann svara honom direkt och efter nån minut så var han lugnare! :)

Under mina 6 timmar på sjukhuset hann jag dessutom vänta lääänge, jag hann andas många djupa andetag för läkaren, jag hann få veta att jag skulle ta blodprov, börja gråta och ta blodprov, jag hann andas brikanyl (?) i ca 30 minuter, jag hann "shotta" en stor dos kortison och tillslut kunde jag andas lite lättare. Annat än imorse klockan 6 när jag inte vågade somna om för jag var rädd att jag inte skulle vakna igen, då har man svårt att andas vill jag lova! Det jag fick veta hos fabror Doktor var att jag INTE hade astma, jag hade INTE lunginflammation... Som jag uppfattade det så hade jag någon slags inflammation därav fick jag köpa svindyr inhalationsdosa med kortison, han avslutade dessutom med att säga "blir det inte bättre eller om det blir sämre så får du åka till akuten eller vårdcentralen imorgon igen". Kul avslut... Dock känns det bättre nu men samtidigt har jag inte lagt mig ner än.. Det kommer jag inte heller göra förrän inatt när Niklas kommer hem!

Så nu vet ni hur läget är,
2,5 veckas hosta slutade visst i andningsproblem och vårdcentral (hade gärna lagt pengarna på roligare saker dock...)! Saknade dig i massor, pappa, när dem skulle ta blodprov! Kändes helkonstigt att du inte var där och höll mig i handen som du alltid gör annars när jag gråter och dem sticker mig! :)

One Tree Hill, gurka&morötter med Fresh Island dip & lite kortison får avsluta denna långa dag!